Dags att prata MED Husby, och inte bara OM det

En bil brinner i Husby, 20:e maj 2013.

Sveriges media är nu på plats i Husby och det är bra – nu är de perfekt placerade för att prata med Husby, och inte bara om det.

Skrev inte ett ord i natt. Få tweets blev det också.

Gjorde en snabb intervju med Expressens livesändning och sen blev bortjagad av ett gäng som trodde att jag var polis.

Jag visste redan innan att det fanns en ganska stor chans att det skulle hända – är man lång, vit, har ryggsäck och cyklar så är det en risk man tar.

När jag dumpade cykeln och kom tillbaka sket jag i mikrofoner och kameror och allt vad det heter. Det kryllades av tidningsfolk, kameror och mikrofoner ändå.

Istället gick jag till Husby Torg med vänner. Jag stannade till och pratade med folk jag kände – vissa som hade varit med och kastat sten, vissa som beklagade hela grejen.

Jag lyssnade med de aktivister i området som försöker gå balansgång mellan de olika grupper i en sjuk instabil situation. Jag såg på när någon tände eld på en bildäck och en sandlåda, vilket drog fram polisen så vi fick springa nedför backen mot Kista. Så gick det i flera timmar.

I natt gick det att prata med alla förutom de mest övertända och upphetsade i Husby, men när jag läser och lyssnar idag ser jag samma sak överallt – polisens talesman. Reinfeldt. Olika politiker och tyckare. Någon enstaka röst från Megafonen.

Nu är alla i Husby, men väldigt få pratar med Husby.

Visst har alla gjort vox pops med tanter och gubbar men de har tyvärr inte så mycket att tillföra.

Och Megafonen har haft presskonferens, men deras kommunikationsstrategi har brustit rejält på två fronter.

För det första ska man vara mycket mer noggrant med språkbruket – även om allting peka på att så är fallet, även om man ha bildbevis och vittnen så ska man aldrig gå så långt så att man anklagar polisen för mord.

Gör du det så får du genast resten av Sverige emot dig och allt du säger efter det kommer att behandlas som otrovärdig hajp.

Sedan att retweeta bilder på brinnande bilar och leta länkar för egna framträdande på Al Jazeera framstås som oseriöst.

Vill man bli tagen på allvar behöver man inte fördöma folk till höger och vänster – men man måste bete sig på ett allvarligt sätt, åtminstone utåt.

Från de diskussioner jag har haft med stenkastare, vänner, bekanter, lagkamrater i Kista Galaxy och aktivister i området så har det kommit fram en otroligt komplex bild av varför kravallerna pågår över huvud taget.

Även om vissa är bara med för adrenalinkicken så är det minoriteten. De allra flesta är riktigt förbannade över en hel del annat som har skett i samhället. De känner sig mindre värda.

Och när polisen gick loss (i deras ögon) och sköt en psykisk sjuk man till döds istället för att gripa honom (och sedan gav ut felaktig information om skjutningen) – ja, då brast det.

Men det ser man inte i tidningen. Man hör inte det heller på radio. Och det gör väl inte resten av Sverige heller.

Det är dags att börja prata med de som är arga, båda de som kastar sten och de som står bredvid.

De som är passivt med i upploppet – de som ser på utan att själva ta till våld men känner sig ändå lika uppgivna och arga som kastarna – är lösningen på lång sikt.

Medan medierna står och filmar och intervjuar polis och politiker så hörde jag en skön diskussion från en välbärgade ort från södra sidan stan. Det skulle vara skrattretande  om det inte var så allvarligt.

-”Och de i Husby då – vad bråkar de om nu då?”

- ”Jag hörde att de har höjt hyrorna där och det är därför alla är upprörda.”

- ”Jaså du. Det finns väl knappast någon som betalar sin egen hyra där i alla fall.”

Det är där vi är just nu i bevakningen.

Det är ett tecken på att kunskapsnivån i Stockholm och i landet är inte särskilt hög.

Och där bär vi som journalister en stor del av ansvaret.

Mot Husby igen då, i en förhoppning på förbättrade retorik from politiker, polis och aktivister, och fördjupande reportage från journalister.

Jag kanske kommer att rapportera lite ikväll, men för det mesta kommer jag att fortsätta lyssna. Det verkar vara det som ger mest i situationen.

This ain’t over yet.

Comments are closed.