Dags för media att granska sig själva över Husby

Snart i en e-bok store nära dig.

Just nu skriver jag febrilt för att få klart en e-bok om Kista Galaxy som kommer ut på måndag – ett år på dagen sedan kravallerna startade en station bort från mig på blåa linjen.

Boken täcker säsongen 2013 och såklart täcks också kravallerna. Det var en stor händelse som påverkade orten och laget väldigt mycket.

Jag var en av de första journalisterna – kanske den enda – på plats i Husby på söndagen strax efter allt började.

Det är därför jag blir förvånade att nu, ett år senare, görs samma misstag i rapportering kring Husby, senast igår i Uppdrag Granskning.

Jag skickade faktiskt material i form av bilder och video jag hade till programteamet och erbjöd att hjälpa till. Jag skickade också en länk till en bloggpost där jag förklarar mina invändningar mot den journalistiken som skedde i Husby i samband med upploppen.

Materialet togs emot men jag hörde ingenting.

Trots att jag bor i Kista, trots att jag spelar fotboll och är med i ledarstaben i Galaxy, trots att jag vistas i någon av sporthallarna där varje dag, trots att jag är journalist så var jag helt ointressant.

Programmet sänds igår kväll.

Jag är inte besviken att jag inte var med. Men jag ifrågasätter varför Husbybornas sida fick så lite utrymme i programmet.

Istället fick vi återigen höra polisens sida – visserligen med viss nya fakta – och att Megafonen låg bakom allting.

Ta det sista först – det presenterades inget bevis för att Megafonen hade något som helst att göra med kravallerna. Noll.

Och varför presenterades inte detta bevis?

Därför att det finns inte. Tro mig, jag har letat.

I Husby hörs den tesen endast från politiker och polisen som själva har haft en hand i att skapa det kaos som rådde på gatan för ett år sedan.

På gatan gillar de flesta idén med Megafonen, men det finns ingen som är beredd att gå ut och göra upplopp i deras namn.

Men det hade journalisterna vetat om de hade spenderat tid i Husby och lärt känna de som bor där, vilket de drar sig för.

Det är lättare att sätta upp en “vi-och-dem” och sen när “dem” inte medverkar kan de anklagas hejvilt för allt möjligt.

Ska man verkligen granska varför något har hänt så måste man hitta lösningar även om vissa nyckelpersoner inte ställer upp på intervju.

Man kan börja med att fråga sig varför de inte vill medverka – kan det vara så att de har noll förtroende för en journalistkår som lämnade Husby för ett år sedan men nu är tillbaka som ett brev på posten när det negativa ska tas upp igen?

Kan det vara så att deras engagemang i allt ifrån läxhjälp till utbytardagar för oönskade julklappar helt ignoreras till förmån för obekräftade rykten från hemliga rapporter?

Jag reagerade också på bildmaterialet som används. På söndagen var det mest från mobilkameror och polisens egna kameror – kanske solklart eftersom ingen videojournalist var på plats.

Men resten av dagarna var de det, och det verkar som en hel del av materialet filmades från bakom polisens linjer. Tvungna att välja och kanske påverkade av sin egen rapportering valde journalisterna polisens sida, där det kändes tryggt.

Jag var i London förra veckan på ännu en säkerhetskurs där ämnen som kidnappning och kravaller upptogs.

Det praktiska med allt från hur man släcker elden från en bensinbomb som träffar en till vad man ska göra om man blir tagen som gisslan i Syrien avhandlades.

Bland journalisterna i kaffepausen kom ämnet upp – i ett upplopp, när det börjar spara ur, vilken sida välja du?

Mitt svar kom reflexmässigt och det var exakt likadant som i Husby för ett år sedan.

Jag väljer alltid att rapportera från motsatta sidan från polisen.

Inte för att jag ogillar polisen, eller för att jag stödjer de som gör upplopp – jag är journalist, jag har inga egna åsikter när det kommer till rapportering.

Nej, jag väljer den andra sidan därför att polisens sida kommer fram oavsett vart jag ställer mig – men det gör inte den andra sidan, i detta fall Husbybornas.

Och om inget annat så är gårdagens Uppdrag Granskning ett ytterligare bevis att det är så än idag, ett år senare, vad det gäller Husby. Polisens sida kom fram.

Så innan ettårsfrosseriet för kravallerna drar igång – media, granska er själva först och främst.

“Ensam En Stjärna – ett år av kvadraten, kravaller och kärlek med Kista Galaxy” publiceras nu på måndag. 

Comments are closed.